Natt av skräck.
Jag var säker på att många tittade på tv samtidigt som jag, vi ville alla veta allt om de mystiska kloten som svävade över städerna. Förvisso var det sent på natten och jag skulle arbeta dagen efter, men jag trodde att min chef skulle acceptera min anledning. Han tittade säkert på det här också.
Människorna festade fortfarande under kloten och skrek om att bli tagna ombord, jag minns att jag kunde se en skylt där det stod: ”Jag vill föda ert barn!” nåja, alla har vi psykiska problem på ett eller annat sätt. Jag sträckte mig efter fjärrkontrollen och stängde av min tv, inget speciellt hände och reportrarna hade inget nytt att säga. Jag reste mig ut fåtöljen när min telefon ringde. Chefen i andra sidan av tråden, han beordrade mig att se på nyheterna, det hade hänt något nytt.
Mycket riktigt det hade hänt något. Folk skrek som besatta och kameran filmade ett hål i klotets undersida. Reportern sade något om att historia skulle skrivas den dagen. Han hade rätt, de sista bladen i mänsklig historia.
Plötsligt var det något som föll ut genom hålet ner på folksamlingen. Kameran zoomade in och jag gapade både av chock och skräck. Ut ur klotet föll det människolik. Jag växlade till en annan kanal, samma sak från alla kloten. Människolik som föll ner från kloten. Inget mer. Nu skrek de oförstående människorna av skräck.
Klotet över New York började lysa i gult likt en sol. Luften runt den vibrerade. Den vibrerande luften föll mot staden innan allt skakade till och försvann i ett moln av eld och damm innan kameran slocknade av att elden brädne sönder den. Jag växlade kanal igen och det var enbart där de verkade ha gjort det. De andra kloten sköt upp gula laserstrålar upp i luften och upp mot inget alls. Sedan slocknade min tv. Jag tittade ut och det såg ut som stjärnor som snabbt blinkade till. Satelliterna, de sköt ner satelliterna. Sedan kom tryckvågen.
