Vad gör de med dem?
Byggnaden var färdig, den hade formen av en kvadrat och med en öppning på den sidan som var riktad mot oss. Bara åsynen av den fick mitt skinn att vilja kräla av mig av skräck. Den verkade vara av samma material som skeppen, den blänkte till likt en pärla när solen sken på den.
De kom in i bubblan och plockade till sig några skickande, men inte kämpande människor och drog dem genom bubblan, en kvinna, som jag tror försökte rädda sitt barn som utomjordingarna försökte föra bort kastade sig efter dem, men när hon rörde vid bubblan så hände det henne samma sak som hade hänt de andra som hade försökt ta sig genom förut, det blev bara några förkolnade rester kvar.
Människornas skrik från byggnaden blandades av ljudet av olika maskiner som jag inte kunde identifiera på ljudet. Det var tydligt att det var skrik av smärta och skräck som kom från byggnaden, vad hände där inne? När de kom ut för att hämta nya offer. De hade några av de gamla med sig, nu verkade de ännu magrare och viljelösa. De stirrade om möjligt en mer livlös blick än tidigare.
De plockade åt sig nya offer, de här människorna kämpade, men det gjorde ingen verkan, utomjordingarna verkade inte ens bekommas av deras skrik och försök att slingra sig ur deras grepp. Jag och Lars såg på varandra, vid nästa tidpunkt de kom in för att hämta nya offer så skulle vi försöka rymma. Det fick gå hur det vill med det, men vi skulle åtminstone bevisa att ännu har den mänskliga rasen en vilja av rent stål när det kommer till att kämpa för sin överlevnad.
