earthwar

De hade hittat fler döda människolik att frossa på. En av dem verkade vara någon sorts pilot, av skroten omkring liken att tyda var det en helikopter eller något liknande som hade slagit bort skylten. De andra liken var bara oskyldiga som råkat vara på fel plats vid fel tidpunkt. Nåväl, naturligtvis var inte flugorna ensamma, nej, de hade sina vänner med sig, kackerlackor i mängder och en och annan råtta kom krypande över golvet, och ändå har jag inte nämnt myrorna. Doften fick i alla fall mig att nästan spy mer än en gång, Lars stod bara där och drog djupa andetag genom näsan, han var näst intill omänsklig den mannen.

Vi gick djupare in i butiken, jag passade på att trampa ihjäl så många skadedjur som möjligt, visst kackerlackorna äcklade mig mer när de levde än när de var döda, i alla fall försökte jag övertyga mig själv om det när ljudet av dem krossades under mina kängor.

Vi hade en salig blandning av tur och otur när vi kom djupare in i affären. Allt verkade nästan vara orört av plundringar. Trots det så hade skadedjuren kommit fram. Alla varor, så som potatis, ris, mjöl, kött, frukt, grönsaker och annat liknande hade verkligen varit hårt utsatta av skadedjur. Vi hittade konserver, fast vi visste inte så mycket om vad de innehöll, etiketterna hade visst någon råtta ätit upp, limmet var väl välsmakande?

Vi tog hjälp av andra saker än konservernas etiketter, de hade varit vänliga att skriva små skyltar vid hyllorna vad konserverna innehöll. Vi hade varit smarta nog att ta med oss väskor och fyllde dem med konserver som innehöll olika soppor, de verkade ha varit ganska populära med olika soppor på konserver i det här området.

Vi hittade fler döda människor, flera av dem var kvinnor och barn, varav barnen knappt var äldre än sju år. Det väckte på nytt mitt hat mot utomjordingarna, Lars var tyst när han såg på de döda kropparna, måste ha varit svårt att se efter att han hade förlorat sin familj.

Vi hörde i allt surrande, tro det eller ej, mer surrande. Fast det här var inte det ljud som flugor eller ens getingar eller bin gav ifrån sig, det var för jämnt, likt en motor. Vi vände oss snabbt om och till min lättnad så såg vi bara en frysdisk som fortfarande var igång. Jag hade precis andas ut, ett misstag, för jag var tvungen att andas in ny rutten doft, men bakom frysdisken dök några av utomjordingarna upp, då såg jag att alla flugor som kom nära dem dog, de bara föll till golvet och en bränd doft kom ifrån den mängden flugor som hade dött.

Jag var livrädd, Lars enda reaktion var ett sjungande skratt, han är inte klok tänkte jag innan han drog iväg mig innan utomjordingarna hann reagera mer än de redan hade gjort.