En lugn tid.
Nästa dag hände inte mycket. Lars hade hittat en flaska vodka som vi satt och drack ur. När han sedan hade börjat bli vänligare sinnad så berättade han lite om sig själv.
Hans familj hade dött i en olycka och han hade bestämt sig för att bli eremit och bo i skogen, mer än så ville han inte avslöja, kanske berättar han mer längre fram i tiden? Jag vet inte och jag lade inte ner så mycket tid på att tänka på det. Han var vänligt sinnad och trevlig att umgås med, mer behövde jag inte veta om honom.
Vi tittade ut genom fönstret då och då bara för att se ett av de stora pärlskeppen svävande inte så långt bort, och flera utomjordingar svävande överallt. Ibland kunde man se en och annan överlevande men de jagades effektivt av utomjordingarna och nästan varje ny överlevare vi såg dog, dödad av utomjordingarna. Det var hur våra dagar var under tiden i lägenheten. Vi var i alla fall trygga, för stunden.
