Slutet.

Jag hade fel, jag är inte död. Jag ser nu hur jorden blir mindre och mindre nr utomjordingarna lämnar vår planet. Jag vet inte ifall någon är fortfarande vid liv. Lars är död, sliten i stycken i sitt försvagade tillstånd. Jag själv? Ett par flytande ögon och en hjärna i en rund glasskål liknade den som vi har guldfiskar i. Vilket öde jag fick. jag ser dem fortätta de smärtsamma experimenten på min kropp och jag kan fortfarande känna smärtan. Finns väl endast en sak kvar att göra.

Allt gick så snabbt, jag hade väl kunnat tänka mig om de döda vaknat till liv, men det här var väl det man kan kalla mest logiska, störst chans att det skulle hända. Det är alla nördars våta dröm, de fanns, eller ska jag säga att de finns? De betraktade oss en längre tid.

Jag vet inte om ni lever, eller ens om jag kommer att överleva dagen, vi har testat allt, vi är inte många kvar, snälla, om ni hör det här, var vänlig, håll er gömda tills de ger sig av, det är vår bästa chans för överlevnad, för alla människors skull. Snälla säg att ni lever.

Jag vet inte varför de kom hit, kanske bara för att döda? Eller har de en annan plan för vår värld? Vad anledningen än var så var den inte för vårat bästa. Det här var ur min synvinkel. Och nu vet jag sanningen.

RSS 2.0