Väntan, med resultat.

Mot alla våra instinkter så stannade vi kvar i affären/butiken, fastän vi hade olika skaderdjur att bråka med så hade vi stor tillgång till vatten och mat. Vattnet var lite unket och det tog fortfarande emot lite att äta råttor. Fast jag får medge att man vänjer sig snabbt vid saker bara man var tvugnen. Vi väntade och höll låg profil, vi väntade på Peter.

Vi väntade en hel dag extra innan vi bestämde oss, han kunde omöjligt fortfarande leva. Vi åt upp oss på råttkött och drack oss otörstiga med vatten eller juice, sedan tog vi med oss vatenflaskor. När vi klev ut i solen fick vi se en ny sak.

Ner från himlen kom nya rymdskepp, de var formade som stora a:n och var något mindre, men fler än, de stora pärlskeppen. Vå såg på varandra, ännu ett hot mot oss, och ännu ett hot att försöka överleva.

De nya skeppen verkade inte se något annat ön pärlskeppen och svävade där, tysta, väntande. Vi höll andan, vi visste inte vad som skulle hända. Det var då det oväntade hände.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0